Edebols hemsida och blogg! 

         ...där jord och himmel möts...

                                               

 

                                                                                               

  

 

                                                            

  

     

 

 

                                                   

 

 

    

 

                                                             

 

 

 

 

       

 

                      

   

AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN med kommentarer

Varför aktualisera en trosbekännelse från 1500-talet? Varför uppehålla sig vid gamla dogmer och dokument över religionskrigen i Europas historia? Varför inte gå direkt till Bibelns källfläden och inspirera till andligt liv? Dessa frågor är berättigade. Vi har ingen glädje av att i nutiden medverka till onödig konfrontation.

När detta har framförts, gäller ändå att den Augsburgska bekännelsen är huvuddokument för omkring 75 miljoner lutheraner i världen idag. Den utsäger tidlösa sanningar om kristen tro och när vi nu närmar oss år 2017 och 500-års firandet av reformationen, hör det till allmänbildningen och den kyrkliga bildningen att påminnas om reformationens huvudtankar.

Det kanske viktigaste svaret är att vi får tillgång till ett antal bibliska, genomtänkta och tidlösa svar på våra stora frågor om Gud, människan, frälsningen, kyrkan, livet och döden. Det är frågor som alltid berör oss på djupet och som pockar på svar. Reformatorerna kämpade med livet som insats för att få förkunna och undervisa den evangeliska tron. Svenska kyrkan är en utav världens största Lutherska trossamfund.

Under senare år har det förts en debatt om kyrkans identitet. Är vi en folkkyrka i vilken man kan tro, tvivla och tänka lite hur som helst, t.o.m. förneka kyrkans Herre? Är vi en brokyrka vars huvuduppgift är att handla pragmatiskt och söka allianser för samhällets bästa? Är vi en bekännelsekyrka som står för ett bibelteologiskt innehåll? Vi menar att det är hög tid att återuppliva vårt evangeliska arv, inte i syfte att konfrontera andra eller gömma oss bakom Luthers murar, utan för att stärka vår evangeliskt kristna identitet, skapa självrespekt och bidra till förnyad tro och livshållning. Vi menar att det är vad Svenska kyrkan behöver.  

I januari 1530 sammankallade det Heliga Tysk-Romerska rikets kejsare, Karl V,  rikets furstar och ständer till en riksdag i Augsburg sommaren samma år med syfte att låta Lutheranerna få tillfälle att redogöra för sin tro. Åren innan hade religionssamtal förts mellan Luther, Melanchthon, Bucer och Zwingli and andra ledare för den protestantiska reformationen. Man lyckades inte nå samstämmighet, även om man enades om mycket. De ledande lutherska teologerna samlades under våren 1530 för överläggningar och resultatet blev de s.k. Torgau-artiklarna som särskilt vände sig mot olika missbruk. Dessa artiklar, liksom Schwabachartiklarna och Marburgartiklarna (från tidigare religionssamtal vid 1520-talets utgång) låg till grund för den reformatoriska text som Luthers högra hand, professor Philipp Melanchthon avfattade och uppläste inför kejsaren och riksdagen i Augsburg den 25 juni 1530. Luther själv befann sig i fredlöst tillstånd på slottet Koburg.

                                                        

Flera evangeliska furstar ställde sig bakom den Augsburgska bekännelsen eller Confessio Augustana (CA), som den också kallas. Nu stod två bekännelser mot varandra och man kan räkna den 25 juni som det Heliga Tysk-Romerska rikets dödsdag. Bekännelsen fick snabbt en bred anslutning bland reformatorerna och har kommit att bli de Lutherska kyrkornas huvudbekännelse. Den sammanfattar i 28 artiklar den bibliska tro som reformatorerna värnade om. För en ingående förståelse av bekännelsen krävs en djupare kännedom om Luthers teologi. Men det är ändå möjligt att utan krävande studier få en inledande kännedom om reformationens grundtankar. Luther själv var mycket nöjd med CA.

 

Texten är hämtad från Svenska kyrkans bekännelseskrifter, andra upplagan från 1957 och är varsamt reviderad i vissa verbformer. Efter varje artikel följer en kort kommentar som utgör ett försök att föra in textens huvudintention i vår egen samtid. Syftet är att erbjuda en kort och enkel ingång till reformatorisk tro.