Edebols hemsida och blogg! 

         ...där jord och himmel möts...

                                               

 

                                                                                               

  

 

                                                            

  

     

 

 

                                                   

 

 

    

 

                                                             

 

 

 

 

       

 

                      

   

SYNDENS TRAGEDI

 

"Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat (Rom. 5:12).

Det här är en utav de bibelverser som förklarar syndens tragedi. Begreppet "synd" har i vår tid blivit något frestande roligt som att äta något kittlande eller göra något vågat. En del hävdar att synden endast är vad vi gör, att vi t.ex. bryter mot budorden eller gör uppenbart skadliga saker. Men synden är något ännu mycket allvarligare. Det handlar om vad vi faktiskt är, inte bara om vad vi gör och så kallade syndakataloger. Synden är nämligen ett grundfel i människan som gör att vi p.g.a. syndafallet är Adams barn och "föds med synd, det vill säga utan fruktan för Gud, utan förtröstan på Gud, samt med en ond begärelse" (Augsburgska bekännelsen, Art. 2).

Människosläktet är inte en samling fria singulära individer, utan en enhet som dragits in i syndens tragedi. Det förklarar varför vi har så svårt att tro på Gud och det förklarar varför vi har så svårt att leva samman på jordklotet, i samhället och i sandlådan. Den onda begärelsen gör oss "inkrökta i oss själva" (Luther) och till stora egoister. Alltsedan Adam (vars namn betyder 'människa') föds vi alltså in i ett tragiskt sammanhang som präglar och påverkar oss redan från livets start. "Av naturen var vi vredens barn, vi likasom de andra" (Ef. 2:3). Pelagius förnekade arvsynden och hävdade människans inneboende godhet. Augustinus avvisade å kyrkans vägnar och på Bibelns grund den ytliga och överdrivet positiva synen på människan.

Flera stora kyrkotraditioner och särskilt de reformatoriska kyrkorna beskriver synden som en grundskada i människan och ett djupare fördärv. Den synen gör Kristi försoningsgärning nödvändig för människans frälsning. Utan den djupare människosynen riskerar vi att skönmåla verkligheten och sluta i hyckleri eller i förtvivlan. Luther skiljde på vad människan är inför Gud (coram Dei) och inför människor (coram hominibus). På det horisontella planet inför våra medmänniskor kan vi åstadkomma mycket gott, men på det vertikala planet inför Gud står vi helt hjälplösa utan en Frälsare. Inför Guds standard håller ingen enda måttet. Synden är ingen bisak i vår personhistoria eller vår världshistoria. Synden är tyvärr en huvudsak.

Vår tids humanistiska människosyn som hävdar att människan är alltigenom god, kan trots sin begränsning tillföra vissa värden på det horisontella planet. Så bör t.ex. elever i skolan mötas med pedagogisk uppmuntran och industriarbetaren på fabriksgolvet vara föremål för arbetsledningens fulla respekt. Idag talar vi lika mycket om medarbetarskap som om ledarskap och det är nog bra. Men den humanistiska människosynen utgår ifrån människan som alltings måttstock och är alltifrån renässansen insatt i en individualistisk idéströmning. När vi läser Bibeln och reflekterar över människans tragedi, måste det till en bredare förståelse och djupare människosyn som också beskriver människans läge inför Gud och då förändrar beskrivningen karaktär. Vi skulle något förenklat kunna påstå att det finns två huvudperspektiv på människan: Ett social-psykologiskt och ett frälsningshistoriskt. Det förra och alla dess människosyner är raktigenom antropocentriskt. Det senare är teocentriskt. Människan ställs alltså i en absolut relation till Gud. Bibeln ger företräde åt den frälsningshistoriska synen. Då lever alla människor under syndens tyngdlag. Skall den gravitationen övervinnas krävs en motkraft. Gud har sörjt för det. Men här handlar det alltså om syndens tragedi. Det gäller alla människor oavsett ålder, kön, historisk epok, geografisk placering och personlighet.