Edebols hemsida och blogg! 

         ...där jord och himmel möts...

                                               

 

                                                                                               

  

 

                                                            

  

     

 

 

                                                   

 

 

    

 

                                                             

 

 

 

 

       

 

                      

   

TRONS TILLIT


Är människan helt passiv vid mottagandet av frälsningen? Allt som Gud har gjort för vår frälsning är redan gjort och giltigt. Men för att det skall bli verksamt måste det mottagas i tro. "Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig" (Ef. 2:8). Gåvan måste alltså mottagas. En penninggåva på banken måste tas ut för att användas. En födelsedagsgåva skall naturligtvis tas emot. Detta emottagande är tro och tro i Nytestamentlig mening är att bejaka evangeliet om Jesu frälsningsgärning även kallat det urkristna kerygmat. Men det är och förblir en gåva och trons tomma händer griper om gåvan, öppnar den och gläds åt den. Tron är tillit till det som Gud gör och ger. När tron definieras som en viss kunskapsmängd, en viss moralisk standard eller en viss intellektuell mognad har den övergått till att bli  meriterande laggärningar och då har vi lämnat det bibliska evangeliet som frälsar. Vi har återigen ett exempel på syndens tragedi, att inte vilja eller kunna tro, utan envisas med att hålla fram sina egna bedrifter istället för vad Gud gör och ger i Jesus Kristus.

Kvinnan i Luk. 7:36-50 var prostituerad. Hon hade inga religiösa meriter. Men hon hade hört om den märklige rabbinen som behandlade alla med respekt. Hon litade som ett barn på Jesus och ville uttrycka sin tro och kärlek till honom. Jesus förlät hennes synder och bad henne gå i frid. Tron hade frälst henne. Hon var helt utan religiösa meriter. Hon hade bara moraliska skulder. Men hon litade på Jesus och fick del i hans frälsning. I samma text beskrivs fariseen Simon. Han följde de äldstes stadgar och Guds lag. Ändå var han småsint och cynisk och Jesus avslöjade hans hycklande attityd. Simon hade i människors ögon ett överskott av moral, kunskap och anseende. Han litade tydligen bara på det och saknade tro på Jesus.

Om tron inte är en prestation utan primärt är tillit till vad Gud gör och ger genom Jesus Kristus, då kan många fler tro än en utvald religiös elit. Den förståndshandikappade kan visa tillit, barnen kan visa tillit, den demente kan känna tillit och listan kan göras mycken lång. Vad som här är angeläget är att alla får del av Guds initiativ - det är alltid Gud som initierar frälsningen. "Vi älska därför att han först har älskat oss" (1 Joh.4:19). Tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord (Rom. 10:17). Alla måste få del av Guds ord. Predikan och undervisning är vanliga former. Men även dopet och nattvarden konstitueras av Guds ord och den som sätter tillit till Ordet får vad de lovar. Kyrkans sakrament har kallats "synliga ord". Guds ord är alltid verksamt och där sakramenten finns där verkar Gud med sin Ande och skapar tro.

Att beskriva tro som tillit betyder att även sammanhanget eller kontexten tillmäts betydelse. Församlingen och den kristna familjen är två viktiga kontexter för tro, s.k. trosmiljöer. Barn och vuxna som växer upp i dessa trosmiljöer kan få del av trons ord och andas tillit. Den här trosdimensionen bör inte underskattas (1 Kor. 7:14, Apg. 16:31, 2 Tim.1:5). Man kan säkert ha med sig mycket grundtillit eller "basic trust" ut i livet. Men det är inte säkert att man är beredd att förtrösta på Jesus för det. Man kan ha ett stort bagage från barndomen av misstro mot människor, men kan ändå ha stor tillit till Jesus. Det är inte självklart att nåd och natur samverkar. Vi rör oss på ett annat plan. Tron är ett andligt verk.

Tre saker får sammanfatta detta kapitel. 1)Trons grundkaraktär är tillit. Det betyder att tron aldrig får göras till en prestation för då övergår den till att bli en laggärning. 2) Trons "föremål" är alltid Jesus Kristus. Frälsningen är direkt kopplad till Jesu gärning och därför är det på honom vi skall tro. Gud är helt identifierad med Jesus. De två är ett. 3) Trons "inspiratör" är den helige Ande, som skapar tro i och ibland oss.