Edebols hemsida och blogg! 

         ...där jord och himmel möts...

                                               

 

                                                                                               

  

 

                                                            

  

     

 

 

                                                   

 

 

    

 

                                                             

 

 

 

 

       

 

                      

   

NICOLAUS BOTHNIENSIS

På Marias farmors mors sida är vi släkt med Nicolaus Olaus Bothniensis. Han blev vald till preses vid Uppsala möte 1593 och ledde förhandlingarna "med utmärkt kraft och skicklighet". Han innehade betydande uppdrag i både kyrka och rike vid 1500-talets utgång. Nicolaus var en mycket intressant luthersk teolog. Han hade studerat i Rostock och kände väl till gränslinjerna mellan lutheraner, katoliker och kalvinister. På Wikipedia står följande skrivet om honom:

Nicolaus Olai Bothniensis, född ca 1550 i Piteå, död 18 maj 1600 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop, teolog och professor.

Nicolaus Olai Bothniensis var troligen son till kaplanen Olaus i Piteå. Efter studier i Rostock verkade han som lärare i hebreiska och teologi vid Johan III:s högskola i Stockholm. Mot slutet av Johan III:s regering tycks Bothniensis ha intagit en mer kritisk hållning till kungens förmedlingsteologiska strävanden och motsatt sig dennes liturgi som bevarade vissa medeltida, katolska bruk. Uppgiften hos Johan Baazius d.ä. att han skulle suttit fängslad mellan 1589 och 1592 för sitt ställningstagande har dock ingen verklighetsgrund.


När Uppsala universitet återupprättades 1593 utnämndes Bothniensis till professor i Gamla testamentets exegetik. Mellan åren 1593 och 1599 var han också domprost i Uppsala, en tjänst som verkar ha hört samman med professuren, liksom att undervisa i hebreiska – han kallas Hebreae Lingvae Professor vid riksdagen 1599. Han valdes till ärkebiskop vid Abraham Angermannus avsättning 1599 men hann aldrig bli vigd till sitt ämbete innan han dog.

Bothniensis var en framstående författare av teologisk litteratur och var den stora auktoriteten under förhandlingarna vid Uppsala möte, där han på den andra dagen utsågs till ordförande. Enligt en samtida redogörelse för mötet skall han efter beslutet att anta Augsburgska bekännelsen som en av den svenska kyrkans symbola ha utropat "Nu är Sverige blivet en man, och alla hava vi en Herre och Gud" – en sentens som blivit idiomatisk för hur Uppsala möte har betraktats av eftervärlden. Bland hans skrifter kan nämnas Theses de Sacra Scriptura (1584).

Under 1590-talets politiska och religiösa kris tycks han ha tagit parti för Karl IX. Han deltog också i det så kallade Korvtåget då ett uppbåd samlades för att hindra det finska krigsfolkets landstigning i Roslagen under ledning av Arvid Eriksson Stålarm d.y.

Gift 1588 med Elisabet Grubb från den s.k. Bureätten. Hustrun gifte som änka om sig med domprosten Claudius Opsopaeus. En son och döttrarna antog namnet Stjernman. Ena dottern var gift med biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius. En dotterson adlades under namnet Burensköld, och en sonsons son med namnet von Stierneman. En annan dotter var gift med Johannes Rudbeckius. Ett barnbarnsbarn var gift med ärkebiskopen Johan Baazius d.y.

Då han på sin dödsbädd var omgiven av flera präster, skall han uppmanande ha sagt till dem att "/.../ samvetsgrant sköta sitt kall som att vakta sig för papisternas och kalvinisternas villfarelser."

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Fram till 1975 var även riksdagsordningen grundlag men intar nu en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Den äldsta av dessa grundlagar är successionsordningen (1810) som reglerar tronföljden. En medlem av kungahuset måste vara av Evangelisk-Luthersk tro enligt den oförändrade Augsburgska bekännelsen av år 1593 annars är rätten till tronen förverkad. Detta gäller såväl monarken som prinsar och prinsessor.

Den Lutherska konfessionen såsom den uttolkades av Uppsala möte 1593 är den ideologiska grundvalen för den svenska monarkin och därmed för vårt land. I den meningen är Sverige fortfarande ett kristet land. Både historiskt och juridiskt har den kristna tron en särställning i vårt statsskick och i vårt land.

 

Nicolaus Bothniensis, född ca 1550 i Piteå och död 1600 i Uppsala.

Med Uppsala möte antogs den oförändrade Augsburgska bekännelsen och Svenska kyrkan blev en Luthersk konfessionell kyrka.

Till vänster här intill finns en bild på mötesprotokollet i pergament med namnunderskrifter och sigill.

Originaldokumentet förvaras i Riksarkivet i ett silverskrin, som gjordes till jubelfesten 1693.

Det finns skäl att hävda att Uppsala möte 1593 såhär långt är det viktigaste mötet i den svenska kyrkohistorien.