Edebols hemsida och blogg! 

         ...där jord och himmel möts...

                                               

 

                                                                                               

  

 

                                                            

  

     

 

 

                                                   

 

 

    

 

                                                             

 

 

 

 

       

 

                      

   

TORBJÖRN

Jag heter Torbjörn och presenterar mig som någonstans mellan ett och nittio år beroende på dagsformen. Den mentala åldern, den biologiska åldern och den kronologiska åldern är inte alltid samma sak. Jag tycker att vi är alldeles för åldersfixerade och föredrar därför en mer svävande angivelse.

Sub specie aeternitatis, ur evighetens synvinkel, är vi alla unga och därför tror jag på en omvärdering av  åldersbegreppet. Är man dessutom något tiltalad av Henri Bergsons tankar om nuflödet och den verkligt skapande tiden, behöver man inte bekymra sig alltför mycket om de åldersförändringar som är helt naturliga och en självklar del av livsloppet.

 

Med de här orden har jag presenterat mig som troende, med en förkärlek för idealism men tvivlare vad gäller många av samtidens stereotyper. Man kan i texten skymta en dragning åt det spontana och kreativa och en olust inför överdriven kategorisering och kontroll. Jag tror dessutom att det är möjligt att utläsa en vilja att räkna med sådant som ibland anses vara uträknat.

Jag har varit kyrkoherde och kontraktsprost i Svenska kyrkan, men tänker mig kyrkan som mycket större, som världsvid och himmelsvid med många helgon och änglar och som allmännelig med hela kristenheten. Jag tror på ett tydligt sakramentalt centrum och samtidigt på öppenhet mot människan i all hennes utsatthet. Jag har rört mig i många olika kyrkliga och mänskliga kontexter och uppskattar fromhetens olika uttryck, även om jag ofta söker mig till de stora traditionerna.  

 

Jag är gift med Maria och tillsammans har vi fem barn som vi är tacksamma för och följer med intresse. Maria är verkligen Marialik och har öppnat mina ögon för könens komplimentaritet och den nödvändiga jämställdheten. Jag värderar äktenskapet högt och ser det faktiskt som ett sakrament. Jag kommer själv ur en sexbarnsfamilj och familjelivet har alltid varit viktigt för mig, men "familjeliv" kan se ut på många olika sätt. Mina föräldrar har sedan många gått ur tiden, men de lever i tacksamt minne som föredömen i den livskamp som också är kärlekskamp!   

 

Det var först efter att ha tagit studenten som jag på allvar upptäckte glädjen i att inhämta kunskap. Under hela livet har jag ägnat mycket tid och energi åt lärande. Det har med åren blivit flera examina (inkl. PhD) och ett pedagogiskt credo. Livslångt och livsvitt lärande är mer än slagord; det är en livsform och i tider av förändring blir det än mer angeläget att öppna sig för ny kunskap. Men kunskap är inte endast tankens kunskap, utan lika mycket handens och kroppens färdigheter. Med Thomas Groome insisterar jag på en integrerad kunskapssyn, där det är lika viktigt att kunna torka disken, rengöra toastolen eller sy fast en lös knapp, som att leda ett sammanträde, försvara en avhandling eller genomföra en PowerPoint presentation. Behöver vi inte återvinna den praktiska kunskapstraditionen som gick förlorad när den rationalistiska idéläran tog över i Västeuropa? Framför allt behöver vi återerövra hjärtats kunskap, den breda vishetstraditionen som folkbildning, växande och mänsklig mognad. Som kristen tänker jag att Guds rike är målet för vårt kunskapande och så får den walesiske poeten R S Thomas sista ordet med dikten Riket.

 

Det ligger långt , långt borta men därinne förekommer märkliga ting: festspel där den fattige är kung och den lungsiktige blir helad; speglar där de blinda kan betrakta sig själva och kärleken besvarar deras blick; och fabrikerna tjänar till att bota böjda ryggar och sinnen som krossats av livet.

 

Det ligger långt långt borta men det går fort att komma dit och tillträdet är fritt, om du bara renar dig i all din nöd och som en ringa gåva erbjuder din tro, grön som ett löv.